Checklista för ljud och mikrofoner innan du bestämmer dig
Anders Lindqvist går igenom de frågor om mikrofoner, nivåer och störningar som är bra att ha svar på innan du väljer att satsa på ljud i tv-studio och livesändning.
Anders Lindqvist · · 6 min läsning
Börja med rummet, inte med mikrofonen
När någon frågar mig vilken mikrofon de ska välja svarar jag nästan alltid med en motfråga: hur låter rummet? En studio med hårda ytor, glasväggar och en nyhetsdisk i skiva ger reflektioner som ingen mikrofon i världen helt kan trolla bort. Gå därför in i studion först, klappa händerna och lyssna efter eko och ringande efterklang innan du tittar på någon utrustning.
Under de här höstveckorna, när många börjar planera vårens produktioner, är det ett bra tillfälle att gå igenom lokalen i lugn och ro. Notera var ventilation, belysning och datorer brummar eller surrar. Sådant märks sällan när man pratar i rummet, men det hörs tydligt i ett mixerbord med hörlurar på.
Skriv ner vad du hör, på vilka platser och vid vilka tider. Den listan blir din första checklista och styr sedan resten av valen. Ett rum som är åtgärdat med några absorbenter och mattor ger ofta mer än en dyrare mikrofon i ett rum som ekar.
Fråga också hur många personer som ska prata samtidigt och hur de sitter. Två programledare vid samma disk ställer andra krav än en reporter som står ensam i bild, och det påverkar både antal kanaler och hur mikrofonerna placeras.
- Klappa händerna och lyssna efter eko
- Notera brum från ventilation och ljusrigg
- Räkna hur många som talar samtidigt
- Anteckna var i rummet ljudet är sämst
Välj mikrofontyp efter situationen
Det finns ingen mikrofon som passar alla scener. Klippmikrofoner på kavaj ger jämn nivå och fria händer, men fångar kläder och rörelser. Bordsmikrofoner ger ett naturligt ljud men kräver att den som talar håller sig på avstånd. Handhållna mikrofoner används där reportern rör sig, och de är förlåtande om man håller dem rätt.
Fundera på hur sändningen ser ut i verkligheten. Sitter programledaren stilla hela tiden eller reser hen sig och går mot en skärm? Blir det intervjuer med gäster som aldrig har burit mikrofon förut? Gäster rör sig oftare än man tror och petar gärna på det som sitter på dem.
Testa alltid med riktiga röster. En mörk, lugn röst och en ljus, snabb röst reagerar olika på samma mikrofon. Låt två personer läsa samma text och lyssna på skillnaden i hörlurarna innan du bestämmer dig, så slipper du överraskningar när sändningen väl är igång.
- Klippmikrofon: fria händer, risk för frasande kläder
- Bordsmikrofon: naturligt ljud, kräver rätt avstånd
- Handmikrofon: bra för rörliga reportrar
Nivåer och mixning som du kan lita på
Fel nivåer är den vanligaste orsaken till dåligt ljud i livesändning, och de går inte att rätta till efteråt. Sätt förstärkningen så att den starkaste rösten i rummet nästan når toppen utan att klippa, och låt de andra ligga lugnt under. Lämna alltid marginal, eftersom folk höjer rösten när sändningen börjar och adrenalinet stiger.
Lär dig vad mätarna på mixerbordet faktiskt visar och lita inte bara på örat. Hörlurar ljuger lite beroende på modell, och efter en timme i studion har örat vant sig. Ett fast referensläge, till exempel samma nivå på samma testmening före varje pass, ger dig något stabilt att jämföra mot.
Tänk också på hur många kanaler som ska vara öppna samtidigt. Varje öppen mikrofon bidrar med bakgrundsbrus och risk för rundgång. Stäng kanaler som inte används och gör det till en rutin i körschemat, så att den som sitter vid mixern vet exakt när varje mikrofon ska upp och ner.
- Lämna marginal för att röster höjs i sändning
- Använd mätarna, inte bara hörlurarna
- Stäng kanaler som inte används
Rundgång och störningar går att förebygga
Rundgång uppstår när en mikrofons ljud kommer tillbaka via en högtalare och slingrar sig runt. I en nyhetsstudio är det oftast monitorhögtalare eller en hörlur som läcker. Placera mikrofonerna så att de inte pekar mot högtalarna, sänk monitornivån och använd hörlurar där det går. En enkel regel är att mikrofonens döda zon ska vara vänd mot ljudkällan.
Störningar från mobiltelefoner, trådlösa nät och dimmers är nästan lika vanliga. Be alla i studion lägga telefoner i flygplansläge och testa de trådlösa mikrofonerna på de platser där folk faktiskt ska röra sig. Knaster som bara uppstår vid ett hörn av studion går att hitta i förväg om man går runt med mikrofonen på.
Kontrollera kablar och kontakter innan varje pass. En ostadig XLR-kontakt eller en böjd kabel ger knastrande ljud som oftast bara märks när det är för sent. Ha en reservmikrofon och reservkabel inkopplade eller nära till hands, och lär dig byta snabbt utan att tappa takten i sändningen.
- Rikta mikrofonernas döda zon mot högtalarna
- Telefoner i flygplansläge under sändning
- Gå runt med trådlös mikrofon och lyssna efter knaster
Rutiner före och under sändning
Ett bra ljud bygger på upprepade rutiner snarare än enstaka lösningar. Före varje sändning går jag igenom samma ordning: ström, kablar, mikrofoner, nivåer, hörlurar, kommunikation med regin. Det tar tio minuter, men sparar ofta en halvtimmes felsökning mitt i ett direktpass.
Under sändning handlar det mest om att lyssna och vara beredd. Håll ett öga på mätarna, men lyssna framför allt på helheten: hörs alla tydligt, låter rösterna jämna, finns det något nytt brus? Ha kontakt med regin via intern kommunikation och berätta direkt om något är på väg att gå fel, hellre en gång för mycket än en för lite.
Efter sändningen är det värt att anteckna vad som hände. Vilken mikrofon fungerade sämre, vilket hörn av studion knastrade, vilken gäst hade för låg röst? De anteckningarna blir nästa pass förberedelse och gör att samma fel inte upprepas varje gång.
- Samma kontrollordning före varje pass
- Håll intern kommunikation öppen med regin
- Anteckna fel efter sändning
Frågor att ställa dig själv innan du väljer
Gå igenom frågorna ärligt innan du fattar något beslut om kurs eller utrustning. Vet du vilka röster och vilka scener du ska ljudsätta? Har du tillgång till en studio där du kan öva på riktigt? Är du beredd att lyssna mer än du pratar och repetera samma moment tills det sitter?
Ljudteknik belönar tålamod och noggrannhet. Du behöver inte kunna något på förhand, men du bör vara nyfiken på hur ljud beter sig i ett rum och villig att göra om saker. Är svaret ja på de flesta frågorna är du på rätt väg, och resten lär du dig genom praktiska övningar med oss i studion.
- Vilka röster och scener ska ljudsättas?
- Finns en studio att öva i?
- Är du beredd att repetera samma moment?
Ett bra ljudbeslut börjar med rummet, rösterna och rutinerna, inte med prislappen på en mikrofon. Gå igenom checklistan i lugn och ro, lyssna med riktiga personer och anteckna vad du hör. Då vet du vad du behöver öva på, och vilka delar av ljudtekniken som är värda att fördjupa sig i under kursen.
Fler artiklar att läsa
Kvällen då körschemat föll isär och Jonas höll sändningen vid liv
Ett kursdeltagarfall om Jonas, som under en övningssändning fick ett inslag struket i sista minuten och lärde sig vad ett körschema är värt när det måste ändras i realtid.
Gain, nivå och headroom: tre ljudbegrepp förklarade utan krångel
Gain, nivå och headroom används hela tiden i studion men blandas ofta ihop. Här går Erik Svensson igenom vad orden betyder och varför de avgör om en livesändning låter rent.
Vad kameraarbete i studio kostar och vad som styr priset
Maria Johansson går igenom vad som påverkar kostnaden för att lära sig kameraarbete i studio: övningstid, utrustning, gruppstorlek och hur mycket handledning du behöver längs vägen.
